Risker och riskhantering

Finansiella risker

Valutarisk

Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar
eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering uppstår huvudsakligen i de svenska bolagen
där en stor andel av intäkterna genereras från den globala säljorganisationen
och inte är svenska kronor. Övriga bolag bedriver huvudsakligen sin verksamhet
på sina nationella marknader där intäkter och kostnader är i samma
valuta.

Förutom valutarisker vid försäljning från de svenska bolagen så uppstår också
risker vid import av råmaterial och komponenter. Sammantaget har de svenska
bolagen ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella
valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott
på 474 (294) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband
med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens
reella nettoexponering över tiden är lägre.

Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand
skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver
säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom
terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 % kommande 6 månadersperiod.
Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring
av den svenska kronan med 1 % gentemot övriga valutor, med alla andra
variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 5 (3) Mkr. De finansiella
instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning

Omräkningsexponering

Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar
och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk avser huvudsakligen
omräkningen av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar.
Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på
genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i
utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen
avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På
balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 1 583
(1 444) Mkr inklusive goodwill. Koncernen tillämpar säkringsredovisning i de fall
förvärvade bolags köpeskilling till viss del finansierats genom upplåning det förvärvade
bolagets lokala valuta. Nettotillgångar i utlandet som är föremål för säkringsredovisning
uppgår till 796 (810) Mkr och balanserande upplåning 215 (215)
Mkr. Omräkningsdifferenser vilka påverkat totalresultatet uppgår till –9,8 (–19,5)
Mkr före uppskjuten skatt om 2,2 (4,3) Mkr.

En försvagning av den svenska kronan med 1 % med alla andra variabler konstanta,
skulle innebära att eget kapital ökade med 16 (14) Mkr till största delen
beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den
svenska kronan med 1 % gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på
nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 30 (30) Mkr medan resultateffekten
i utländska dotterföretag är 3 (3) Mkr.

Ränterisk

Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens
intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är
oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder,
68,3 (66,4) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 885,3
(1 342,2) Mkr samt likvida medel med 731,6 (471,9) Mkr. Upplåning som görs
med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning
som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt
värde. Under 2016 och 2015 bestod Koncernens upplåning till största del av lån
med en ränta om tre månaders bindningstid.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier
simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ
finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt
beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring
skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor.
Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande
positionerna. Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en
ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 12 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur.
Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga
förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.

Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2016 varit
10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter
skatt för räkenskapsåret varit 1,9 (1,0) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en
effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta.

Kreditrisker

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör
sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och
genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och
avtalade transaktioner. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende
värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning
finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella
ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella
risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar
i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser
följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken
under 2016 eller 2015. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad
genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 28,1 (23,5) Mkr, har gjorts för
de kundfordringar som inte beräknas inflyta.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida
medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering
genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner.
Koncernen har en stark finansiell ställning. I dagsläget finns inga nya
lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa
krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom
skuldsättnings- och räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda.
Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv
på basis av förväntade kassaflöden.
Tabellen på sidan 79 i Årsredovisningen (not 32) visar Koncernens finansiella skulder som kommer
att regleras netto, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram
till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de
avtalsenliga,
odiskonterade kassaflödena. De belopp som förfaller inom
12 månader överensstämmer med bokförda belopp eftersom diskonteringseffekten
är oväsentlig.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga
att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning
till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal
kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla
eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas
till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja
tillgångar för att minska skulderna. Koncernen följer upp kapitalet på basis av
skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i
förhållande till eget kapital. Skuldsättningsgraden per 31 december 2016 var
1,9 (1,9).

Operationella risker

Prisrisk

Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av
insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska
styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter,
exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på
finansiella instrument är minimal.

Risk i anläggningar och varulager

Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan
på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt
varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av
gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av
anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör
främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults
affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel
produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också
inkuransrisken.

IT-Säkerhet

takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen
har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent
på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och
dieselaggregat
ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån
den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga
kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär
och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg.
Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras
genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom
företaget.

Försäkringar

Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram
avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster
och kostnadsfördelar.