Risker och riskhantering

Finansiella risker

Valutarisk

Valutarisk uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är koncernens funktionella valuta.

Transaktionsexponering

Koncernens transaktionsexponering uppstår huvudsakligen i de svenska bolagen där en stor andel av intäkterna genereras från den globala säljorganisationen och inte är svenska kronor. Övriga bolag bedriver huvudsakligen sin verksamhet på sina nationella marknader där intäkter och kostnader är i samma valuta.

Förutom valutarisker vid försäljning från de svenska bolagen så uppstår också risker vid import av råmaterial och komponenter. Sammantaget har de svenska bolagen ett överskott i inflödet av utländsk valuta. Det direkta kommersiella valutaflödet efter nettoberäkningar av flöden i samma valutor visar ett överskott på 294 (308) Mkr. Utöver detta uppstår även en indirekt påverkan i samband med inköp av råmaterial och komponenter. Detta medför att koncernens reella nettoexponering över tiden är lägre.

Koncernens policy är att väsentliga nettoflöden skall säkras. I första hand skall inkommande valuta utnyttjas till betalningar i samma valuta. Därutöver säkras viss del av det förväntade nettoinflödet av försäljning och inköp genom terminskontrakt efter individuell bedömning till cirka 50 procent kommande 6 månadersperiod. Vid en statisk bedömning av valutasituationen påverkar en förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor, med alla andra variabler konstanta, koncernens resultat med cirka 3 (3) Mkr. De finansiella instrumenten hanteras av moderbolagets verkställande ledning

Omräkningsexponering

Valutarisker finns även i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat, så kallad omräkningsexponering. Denna valutarisk avser huvudsakligen omräkningen av utländska dotterföretags resultatoch balansräkningar. Resultatet i ett utländskt dotterbolag räknas om till svenska kronor baserat på genomsnittskursen under året. Exponeringen av koncernens nettotillgångar i utlandet har ökat då verksamheten där har förändrats från att tidigare huvudsakligen avse försäljningsbolag till att även omfatta producerande enheter. På balansdagen fanns det nettotillgångar i utländska bolag motsvarande 1 444 (1 322) Mkr inklusive goodwill.Koncernen tillämpar säkringsredovisning i de fall förvärvade bolags köpeskilling till viss del finansierats genom upplåning i det förvärvade bolagets lokala valuta. Nettotillgångar i utlandet som är föremål för säkringsredovisning uppgår till 810 Mkr och balanserande upplåning 215 Mkr. Omräkningsdifferenser vilka påverkat totalresultatet uppgår till –19,5 (–25,7) Mkr före uppskjuten skatt om 4,3 Mkr.

En försvagning av den svenska kronan med 1 procent med alla andra variabler konstanta, skulle innebära att eget kapital ökade med 14 (13) Mkr till största delen beroende på vinster/förluster vid omräkning av EUR och GBP. En förändring av den svenska kronan med 1 procent gentemot övriga valutor skulle få en direkt påverkan på nettoomsättningen i dotterföretag med cirka 30 (28) Mkr medan resultateffekten i utländska dotterföretag är 3 (3) Mkr.

Ränterisk

Fagerhult innehar inte några väsentliga räntebärande tillgångar varför Koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamhet i allt väsentligt är oberoende av förändringar i marknadsräntor.

Koncernens ränterisk uppstår genom långfristig upplåning. Förutom pensionsskulder, 66,4 (65,9) Mkr finns räntebärande skulder uppgående till 1 342,2 (1 327,5) Mkr. samt likvida medel med 471,9 (353,1) Mkr. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter Koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Under 2015 och 2014 bestod Koncernens upplåning till största del av lån med en ränta om tre månaders bindningstid.

Koncernen analyserar sin exponering för ränterisker dynamiskt. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar Koncernen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ha. För varje simulering används samma ränteändring för alla valutor. Scenarierna simuleras bara för de skulder som utgör de största räntebärande positionerna, Genomförda simuleringar utvisar att effekten på resultatet av en ändring på 1 procentenhet skulle vara maximalt 14 Mkr vid nuvarande kapitalstruktur. Simuleringen görs kvartalsvis för att verifiera att den maximalt möjliga förlusten ligger inom de gränser som satts upp av företagsledningen.

Om räntorna på upplåning i svenska kronor per den 31 december 2015 varit 10 punkter högre/lägre men alla andra variabler konstanta, hade vinster efter skatt för räkenskapsåret varit 1,0 (1,0) Mkr högre/lägre, huvudsakligen som en effekt av högre/lägre räntekostnader för upplåning med rörlig ränta

Kreditrisker

Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisker uppstår om motparten inte fullgör sina förpliktelser vid utlåning inom ramen för likviditetshantering och genom kreditexponering gentemot kunder och banker, inklusive fordringar och avtalade transaktioner. Placering av överskottslikviditet görs huvudsakligen i K1-graderade företagscertifikat samt hos bank. Endast banker och finansinstitut som av oberoende värderare fått lägst kreditrating ”A” accepteras. Om Koncernens kunder kreditbedöms av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av koncernledningen. Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Några väsentliga förluster uppstod varken under 2015 eller 2014. Beträffande fordringar på kunder är merparten säkrad genom kreditförsäkring. Erforderlig reservering, 23,5 (26,5) Mkr, har gjorts för de kundfordringar som inte beräknas inflyta.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk hanteras genom att Koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen har en stark finansiell ställning. I dags­ läget finns inga nya lånebehov men skulle detta uppstå finns idag inga problem att erhålla externa krediter så länge dessa uppfyller, av låntagaren, ställda restriktioner såsom skuldsättnings- och räntetäckningsgrad vilka i dagsläget är uppfyllda. Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv på basis av förväntade kassaflöden.

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere.

För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen för­ ändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.

Koncernen följer upp kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som räntebärande skulder i förhållande till eget kapital. Skuldsättningsgraden per 31 december 2015 var 65 (78) %.

Operationella risker

Prisrisk

Prisrisker beträffande koncernens verksamhet finns huvudsakligen vid inköp av insatsmaterial till tillverkningen. Dominerande komponenter såsom elektroniska styrsystem samt plåt påverkar enskilt mest kostnaden för tillverkade produkter, exklusive förädlingskostnader. Koncernens exponering för prisrisker på finansiella instrument är minimal.

Risk i anläggningar och varulager

Utöver de risker som kommenteras ovan, vilka i princip samtliga har en påverkan på Fagerhultgruppens kassaflöde, är bundet kapital i anläggningstillgångar samt varulager utsatt för risker. Rationaliseringar och en hög utnyttjandegrad av gjorda investeringar har medfört att värdet av aktiverade tillgångar har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå. Riskerna för en bestående värdenedgång av anläggningstillgångarna bedöms därför som små. Till risker i varulager hör främst inkurans till följd av överproduktion samt föråldrat teknikinnehåll. I Fagerhults affärsidé ingår en kundorderstyrd produktion. Detta innebär en flexibel produktion där behovet av lagerlagda produkter minskar och därigenom också inkuransrisken.

IT-Säkerhet

I takt med att den datorstödda tekniken fått allt större utrymme inom företagen har kraven höjts på säkerheten. Kontroll av funktionssäkerheten görs frekvent på databaser och e-postservrar med daglig backup. Batteribackup och dieselaggregat ger skydd mot driftstopp vid huvudanläggningen i Habo, varifrån den största delen av koncernens dataverksamhet sköts. Hittills har inga kostnader uppstått till följd av skador. Internetförbindelsen är av fast karaktär och har helt isolerats från det övriga nätverket genom en hårdvarubrandvägg. Åtkomst via publika nät är säkrat med säkerhetsdosor. Användningen regleras genom grupptillhörighet och rättigheter baserade på uppgiften och rollen inom företaget.

Försäkringar

Fagerhultgruppen upphandlar och administrerar koncerngemensamma försäkringsprogram avseende egendoms- och ansvarsrisker. Härigenom skapas samordningsvinster och kostnadsfördelar.